Senast uppdaterad 2009-07-07 09:06 Skrivet av Curt Isaksson 2003-10-02 21:55

Färöiska språket - Språket

Långt ute i Nordatlanten ligger ett av världens minsta universitet. Tillsammans med ett 20-tal kolleger arbetar Turið Sigurðardóttir på Färöarnas universitet i Torshavn.
Hon är lektor i litteraturvetenskap med särskild inriktning på den färöiska litteraturen.

– Självklart forskar och undervisar vi om det som är unikt för vårt land. Det är vår uppgift att sprida kunskap om Färöarnas kultur och natur, poängterar Turið.

Universitetet ligger i huvudstaden Torshavn som klättrar utmed bergssluttningen på ön Streymoy. Det senaste decenniet har en allt större del av Färöarnas befolkning flyttat in till centralorten. I dag bor cirka en tredjedel av de 48 000 innevånarna i huvudstaden.
När jag besöker grannön Nólsoy skakar ärrade fiskare bekymrat på huvudet. Aldrig hade de trott att Torshavn skulle förvandlas till en storstad och att det skulle finnas så mycket bilar på stadens gator.

Biltät region

Statistiken visar, något överraskande, att Färöarna är en av Europas biltätaste regioner. Det regniga havsklimatet och den branta terrängen är ett par orsaker till att färingen inte gärna går många meter till arbetet eller affären. Tunnlar genom bergen och under havsytan binder samman många av de sjutton bebodda öarna.

Färingarna har under flera decennier satsat målmedvetet på infrastrukturen. Bilar och färjor minskar avståndet mellan öborna och effektiviserar näringslivet. Levnadsstandarden är hög. Fisket är den helt dominerande näringen och grunden för landets ekonomi.

De människor som bor på dessa klippöar mellan Skottland och Island är ingalunda isolerade från omvärlden. Parabolantenner är uppriggade på många av husen i Torshavn och varje färing kan zappa mellan ett tiotal danska och engelskspråkiga TV-kanaler.

Färöiskan förändras

Trots att det utländska inflytandet är stort lever dock det egna språket färöiskan.
– I många hundra år var danskan det officiella myndighetsspråket. Först när lagen om självstyre kom 1948 blev färöiskan officiellt erkänd, berättar litteraturvetaren Turið.

Färöarna har i mycket snabb takt förvandlats till ett modernt västerländskt samhälle där it-teknologin är var mans egendom.
– Samtidigt har färöiskan förändrats. Eftersom skriftspråket inte är så gammalt är det lättare att genomföra moderniseringar än till exempel i isländskan, förklarar Turid.

I det nya samhället har en mängd företeelser skapats och tagits i bruk som det inte funnits några ord för i färöiskan. Till exempel datamaskinen.
– I flera år använde vi helt enkelt det engelska ordet computer. En av våra experter tillfrågades om det inte var möjligt att skapa ett nytt uttryck som mer var i samklang med vårt eget språk. Experten tänkte till och föreslog en nykonstruktion med utgångspunkt från två gamla färöiska ord med associationer till räkning. Det färöiska ordet för datamaskin blev telda, säger Turið.

TV, radio och tidningar hakade på och snart började också vanligt folk använda det nya ordet. ” Computern” ersattes av ”teldan”.
Exemplet visar hur språkliga innovationer kan skapas av expertis och därefter med massmediers hjälp accepteras av vanligt folk.

Vetenskapligt sällskap

Kampen för det färöiska språket är intimt förknippad med det egna universitetets historia. På 50-talet grundades det vetenskapliga sällskapet Föroya Fródskaparfelag, där intellektuella spörsmål diskuterades.
– I den vetenskapliga tidskriften Fródskaparrit skrev forskare på färöiska om sitt arbete. Tidskriften blev det forum där ett vetenskapligt språk utvecklades. Fródskaparrit existerar ännu. Nu trycks dock de flesta artiklarna på engelska. Forskarnas önskan att kommunicera med omvärlden är orsak till förändringen, understryker Turið.

I det vetenskapliga sällskapet lades grunden till dagens universitet. År 1965 instiftades den första akademiska lärostolen. Universitetets förste lärare och professor hette Christian Matras.

Han var språkforskare och undervisade i flera decennier i färöiska vid universitetet i Köpenhamn. Matras var också poet. Han skrev dikter om sin barndoms bygd Vidareidi på norra Färöarna, om närheten till havet och om naturens skräckinjagande krafter och skönhet.

Poeten och språkforskaren är en av dessa otaliga färingar som levt utomlands i många år, och som kämpat för sitt lands kultur. Intellektuella öbor har knutit kontakter med kolleger i övriga nordiska länder.

Tre fakulteter

I mitten på 60-talet blev alltså poeten och språkforskaren från Vidareidi den förste läraren vid universitetet i Torshavn. I dag är verksamheten uppdelad i tre fakulteter; naturvetenskap, samhällsvetenskap och historia samt det färöiska språket och litteraturen.

Vid Fródskaparsetur Föroya, som universitetet heter, är 150 studenter inskrivna. Cirka 1.500 färingar studerar utomlands, i första hand i Danmark. Exempelvis finns ingen undervisning för blivande läkare och jurister på Färöarna.

De senaste åren har debatten om relationen till Danmark intensifierats. De partier som i dag bildar regering vill att landet ska bli en självständig stat och att färingarna ska frigöra sig från sitt ekonomiska beroende till moderlandet. Universitetets roll som nationsbyggare uppmärksammas.
– I den politiska retoriken här på Färöarna har det blivit populärt att poängtera forskningens och den högre undervisningens betydelse, säger Turið.

Fiskenäringen viktig

En annan faktor har också stor betydelse. När fiskenäringen drabbades av kris för drygt tio år sedan och många färingar emigrerade slog detta hårt mot universitetet. Bidragen från landskassan skars ner med drygt 30 procent. Nu har lastrummen åter fyllts på fiskefartygen och stödet till universitetet är i dag lika stort som det var före krisen.

Därför förvånar det inte att Turið talar om fiskepriser och fångster. Priset på torsk påverkar verksamheten vid Fródskaparsetur Föroya.
Eftersom universitetet är så litet är inte Turið bara lärare. Hon sitter också med i flera nämnder och styrelser och deltar i de administrativa göromålen. Till detta kommer så forskningen.
– Jag skriver på en färöisk litteraturhistoria som förhoppningsvis inte bara kan användas av studenterna utan också når ut till en vidare läsekrets, berättar lektorn i färöisk litteratur.

William Heinesen, den magiske realisten, Hedin Brú, som kallats för Färöarnas Tjechov, och Christian Matras är några av de mest betydande författarna.

Deltar i Nordplus

Turið talar inte bara om hur kunskaper ska spridas bland färingarna. Kollegerna är få och därför är det viktigt att knyta kontakter med andra universitet.
– Vi deltar i det nordiska samarbetet Nordplus som finansieras av Nordiska ministerrådet. Lärare från våra nordiska grannländer gästföreläser här i Torshavn och själva besöker vi ofta andra universitet. Dessutom deltar studenter i sommarkurser på Färöarna, betonar Turið.

När jag talar med färingar från olika samhällsgrupper och i olika åldrar blir jag ofta förvånad över deras kunskaper om dagens Sverige.
En äldre kvinna på den lilla ön Sandoy frågar om inte Victoria snart ska förlova sig med Daniel nr 2. Tränaren i ett fotbollslag är förvånad över att den anrika klubben Norrköping ramlat ur elitserien. En regeringstjänsteman är nyfiken på om moderaterna gjort slag i saken och valt ny partiledare.
Kunskapshungern är stor. Känslan för nordiskt samarbete är mycket stark långt ute i Nordatlanten.

Kampen för det egna språket och den nationella identiteten kombineras med en nyfikenhet på världen bortom Färöarnas horisont. Turið och hennes kolleger borrar i den egna berggrunden och delar gärna med sig av sina fynd på andra sidan haven.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

K Ä L L A
Curt Isaksson
Sveriges Universitetslärarförbund, SULF
Fróðskaparsetur Føroya