Senast uppdaterad 2010-07-09 09:08 Skrivet av Hedvig Ingeborg Westerlund-Kapnas 2008-10-30 14:09

Upplev Färöarna - Berättelser från öarna

En presentation i Nordens Hus för
 en gymnasieklass från Svenskfinland
 på besök 29 oktober 2008. 

Färöarna är ett autonomt område i danska riksförbundet.

Detta motsvarar Ålands förhållande till Finland, men som färöingar är snabba att påpeka, så är Färöarna betydligt mera ”självständiga” enligt ordets internationella definition.
Orsaken är, att Färöarna uppfyller alla krav utom de politiska på en självständig nation:

• Klara geografiska gränser – nämligen Nordatlanten
• Ett eget språk, både i tal och skrift
• En egen kultur

Ekonomiskt är däremot inte Färöarna helt självständigt, i dagens läge subsidierar Danska kronan landet (drygt 300 miljoner per år; red's anm.), och det är en ständig diskussion om huruvida detta är nödvändigt, sunt eller ens önskvärt.

Politiskt är Färöarna i hög grad självstyrande. Lagtinget väljs på Färöarna, och det tillsätter Landsstyret (som motsvarar regeringen). Färöarnas Lagting har idag (oktober 2008; red's anm.) beslutanderätt om Kyrka, Utbildning, Handel, Hälsomål, Innrikesmål.

Däremot har Färöarna dansk polis, rättsväsen och dansk militär och utrikespolitik – med modifikationer. Färöingar är fritagna från värnplikt, men kan tjäna som frivilliga.
Rättsväsendet är också danskt med modifikationer, eftersom Färöarna i många avseenden har egna lagar.

I utrikespolitiken är det mest markant, att Färöarna är utanför EU medan Danmark är medlem. Huvudorsaken är att skydda fiskeindustrin. Idag förs inledande förhandlingar om evt. EFTA medlemskap.

Inom sjukvård och rättsystem fungerar det ofta så, att de lokala instanserna kan inhämta expertis eller skicka folk och ärenden till Danmark när en grad av specialisering behövs, som landet inte besitter.

Statistik

Färöarna består av 18 öar, varav 17 är bebodda (en dock på deltid...)

Befolkningsantalet är ca 48.000. Till jämförelse kan nämnas, att vi räknar med över 70.000 får. 18.000 personer bor i Torshavn, 5000 i Klaksvik, ca 2000 i Tvöroyri på Suduroy. I dag är, precis som i Finland eller i Danmark, kommunsammanslagning i full sving, så att flera kommuner räknar flera innbyggare är Tvöroyri, men då är det fråga om en administrativ enhet snarare är en stad.

Alla städer eller byar ligger vid havet, medan inlandet i stor utsträckning är betesmark. Kyrkor ligger vanligen nere vid havsbandet (inte högt uppe, eller mitt i byn, som i större delen av Europa). Detta är för att män genom århundraden har gett sig ut på havet, och vänt hem igen från havet.

95% av utkomsten är havsrelaterad – fiske, sjöfart eller förädling av havsprodukter. De senaste åren har det borrats efter olja, men i dagens läge vet vi inte om någon rentabel oljekälla än.

Turism och IT – ofta relaterad till maritim transport – är växande industrier. Sen kommer naturligtvis alla de serviceyrken som hör till ett modernt samhälle i västvärlden.

Utbildning

På Färöarna finns som huvudregel minst en skola på varje ö där det finns skolbarn. Fram till 8. Klass är det meningen att barn ska kunna bo hemma, och detta betyder att det finns skolor med både en och mycket få elever.

Skolsystemet är det danska, igen med justeringar, inte minst av, att det är en enormt utmaning att producera läromedel på färöiska till en så liten målgrupp.

Det finns tre gymnasier, i Tórshavn, i Kambsdal på Eysturoy och på Suduroy. Därtill finns yrkesskolor.

Vidare utbildningar är språk, färöiska, historia och samhällskunskap, biologi, speciellt marin biologi. På de specialiserade områdena går det att få en hel utbildning i Färöarnas Universitet, på andra en grundutbildning som kvalificerar för överbyggning utomlands.
Sjukvårdsskola och lärarseminarium är än de mest eftersökta lokala utbildningarna, som precis har fått akademisk status.
Sjöfartskola är den återstående högre utbildning som finns att få.

Det är därför inte ovanligt, att unga efter gymnasiet – eller 10. Klass – först tar en lägre utbildning eller ingen alls, etablerar familj och skapar sig ett liv, för att sedan flera år senare ta en högre utbildning. Vi är också mitt uppe i ett paradigmskifte, där landet som i hög grad har haft folkskolelärare på ansvarsposter nu börjar skifta ut med en generation av akademiker.

Det är också ett speciellt mönster, att unga mellan 20 och 30 ”försvinner” ur samhällsbilden. Detta är tiden för utbildning och självständighetssökande, då unga ofta slår sig ner i Danmark, ibland även på Island eller i mindre grad annanstans. En del av dessa återvänder sedan när deras egna barn närmar sig skolåldern.

Kultur

Allt människoskapt i ett samhälle kan kallas kultur... men om jag begränsar mig till det område som tangerar allmänt erkänd konst, så kan en liten sammanfattning kanske göras så här:

• Bildkonst och måleri är utan jämförelse den traditionellt mest etablerade konstformen. Det finns många bildkonstnärer som vunnit erkännande både hamma och ute i världen. De flesta målar hav och himmel... idag finns dock också här en ny generation av experimenterande konstnärer.
• Inom musik har sången varit den bärande kraften. Instrumental musik är relativt ny. Kvädesången (jämför med Kalevala) å ena sidan, och de andliga sångerna man sjöng i samband med fiske framför allt, Kingosången, är det mest speciella.
  Idag har rockmusik ett enormt uppsving, inte minst på grund av den tävling min kollega här i huset, Frodi Vestergaard, startade. Det finns både sångare som Eivör och Teitur, och metal bands som Sic och Týr, som har nått långt ut på den internationella marknaden. Idag finns också en landsomfattande musikskola, som erbjuder både rytmisk och klassisk utbildning, men inget konservatorium. Mest känd härifrån är kompositören Sunleif Rasmussen, som vann Nordisk Råds musikpris för sin symfoni ”Oceanic Days” 2002. Sedan dess har flera av hans verk framförts även i Helsingfors och Åbo, och för ett par månader sedan framfördes hans opera ”I den Gale Mands Have” i Tallinn och blev mycket väl mottagen.
• Färöarna har en Nationalteater, som producerar cirka fyra pjäser årligen och stöder ett antal fria produktioner (bland dem Fundamentalisten av Jokela, som senaste sommar turnerade till Tammerfors teaterdagar). Amatörteaterlivet är livskraftigt och har långa anor, inte minst i Tórshavn, där det var nationalisterna och språkivrarna som först stod i spetsen för produktioner i Havnar Klubba. (Fastän de allra första produktionerna gjordes å ön Sandoy). Precis nu är tre olika barnpjäser på scenen eller nästan, varav en en originalproduktion av en färöaisk författare, Dánial Hoydal.
• Litteraturen har några kända internationella namn, främt bland dem William Heinesen, som skrev på danska och ,Jörgen Frants Jacobsen,  som skrev dem filmatiserade boken Barbara (likaså på danska). Idag ges ett stort antal böcker på färöiska ut årligen, många på eget förlag, och inom alla genrer, men även där finns det böcket som fått internationellt omnämnande och som översatts till flera språk. Däremot kan de författare som kan livnära sig på att skriva räknas på ena handens finger, kanske på ena handens tumme.
• Dans var länge den traditionella kvädedansen. Med salongsdans gick denna tillbaka så mycket, att man var rädd för att den skulle glömmas helt, och idag har det blivit populärt med dansföreningar och med barndans. Färöisk dans dansar man mellan oktober och februari, fram till fastan. I fastan dansar man inte.
  Konstdans är helt nytt, de första tre professionella dansarna har fått sin utbildning inom de senaste fem åren, och arbetar alla utomlands, med sporadiska ”hembesök”.

Nordens Hus

Nordens Hus är 25 år gammalt. När det byggdes, var det många, som trodde att det var en befängd idé att bygga ett stort konsert och teaterhus utanför stan, och man var rädd för att det skulle komma att stå tomt.

Detta har inte varit fallet – idag är det inte allt lätt att komma in på en av scenerna, och besökartalet årligen är lika stort som hela befolkningen på Färöarna. Evenemangen är inom alla konstformer, dock företrädesvis professionell konst, och därtill hålls ett stort antal konferanser och möten i huset.

Och huset är rent fysiskt ett Nordiskt hus: Stenbeläggningen på golvet är norsk, träverket i golv och väggar svenskt, och glas och stålkonstruktionen är dansk. Grästaket är färöiskt, och möblerna har ni redan känt igen, det är ju Aalto (från Finland; red's anm.). Arkitekterna var norske Ola Steen och isländska Kollbrún Ragnarsdóttir.

Husets styrelse är också Nordisk, och det är Nordiskt Ministerråd som både etablerat huset och finansierar det, dock tillsammans med Färöarnas kulturministerium. Direktören för huset är aldrig färöisk, men väljs från ett annat nordiskt land. Idag heter han Niels Halm och är dansk.

Den nya delen av Nordens Hus öppnades till husets födelsedag i maj...men är inte helt klar än. Den kommer dels att vara konferanscentrum, dels ”multisal” för framför allt ungdomsaktiviteter och mindre evenemang.

Nordens Hus gör också uppsökande verksamhet, konstturnéprogram till skolor, turnéer till våra grannländer samt samarbetsprojekt av olika slag står för en betydlig del av vår aktivitet.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -   
text :   Hedvig Westerlund-Kapnas
Denna artikel är läst 1891 gånger.

K Ä L L O R :  alla omkring mig...osorterat.
L Ä N K A R :  Nordens Hus

En presentation i Nordens Hus för en gymnasieklass från Svenskfinland på besök 29 oktober 2008.