Skrivet av Dur 2008-12-03 17:08

Sjunga - Allsång

1.

Staffan var en stalledräng,
vi tackom nu så gärna.
Han vattna’ sina fålar fem,
allt för den ljusa stjärnan.
  Ingen dager synes än,
  stjärnorna på himmelen de blänka.

2.

Bästa fålen apelgrå,
vi tackom nu så gärna.
Den rider Staffan själv uppå,
allt för den ljusa stjärnan.
  Ingen dager synes än,
  stjärnorna på himmelen de blänka.

3.

Hastigt lägges sadeln på,
vi tackom nu så gärna.
Innan solen månd uppgå, 
allt för den ljusa stjärnan.
  Ingen dager synes än,
  stjärnorna på himmelen de blänka.

4.

Nu är eld uti var spis,
vi tackom nu så gärna.
Julegröt och julegris,
allt för den ljusa stjärnan.
  Ingen dager synes än,
  stjärnorna på himmelen de blänka.

5.

Nu är fröjd uti vart hus,
vi tackom nu så gärna.
Julegran och juleljus,
allt för den ljusa stjärnan.
  Ingen dager synes än,
  stjärnorna på himmelen de blänka.

 

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Staffansritten
Tidigt på morgonen Annandagjul red staffansriddarna (traktens unga män) omkring i byn. Sjungande och skränande hälsa de på i varje gård. Blev de inte genast mottagna, börja de med stakar eller knytnävar banka på dörrar och väggar, tills hela huset blev väckt. De skulle nämligen på varje ställe ha en ordentlig sup var, och detta gjorde att de blev allt vildare. Staffansritten avlöpte sällan utan missöden.
De sista staffansrittarna torde ha förekommit så sent som i slutet av 1800- talet.

---

< Föregående		Nästa >