Skrivet av Torbjörn Nyström 2008-04-21 18:41

Traditioner - Svenska traditioner

För många svenskar har påsken fortfarande en stor religiös betydelse,  medan de som inte intresserar sig för kyrkans budskap framförallt ser det som fyra dagars ledighet. Påsken är en rörlig helg och kan infalla antingen i slutet av mars eller i april.

Ägget har en självklar plats på påskbordet både i Sverige. Detta har sin förklaring i att man under påskfastan inte fick lov att äta de ägg som tama höns och vilda fåglar producerade under denna tid. När påsken väl var inne hade man lagt upp ett stort lager med ägg varför det tedde sig naturligt att ha ägg på menyn.

För att göra den svenska påskmåltiden festligare brukar man måla sina påskägg. De traditionstrogna färgar äggen med hjälp av lökskal, sädesax och björklöv som knyts fast vid dem under kokningen och på så vis lämnar kvar mönster på skalen. Det vanligaste är nog att man använder sig av "vanlig" färg eller färdiga "äggvästar". Till påsk pyntar man också hemmet med påskris med färgglada fjädrar, kycklingar, påskliljor och tulpaner.

Påskens mat är religiöst betingad. På långfredagen är det vanligt att man äter lax. Också detta är ett minne från fastan, eftersom svenskarna långt efter reformationen höll denna för en faste- och därmed fiskdag.

Medan långfredagens fiskmåltid har gamla anor är "påsklammet", att äta lammstek till middag någon dag under påsken, desto nyare. Idén är hämtad från Bibelns berättelse om judarnas första påsk i Egypten och i Sydeuropa är påsklammet på många håll en självklarhet. Där föder tackorna sina lamm kring nyår, men svenska tackor lammar så sent att de inte används till påskstek. Det är vår tids frysteknik som gjort det möjligt för svenskarna att äta påsklamm.

En unik svensk tradition är påskkäringarna

På påskafton sminkar och klär sig de svenska småflickorna till "påskkärringar" och går runt och tigger godis från grannarna.

Som tack för godisbiten är det vanligt att man får ett egenhändigt ritat påskkort eller bjuds på en liten sång.

Det är inte bara flickorna som klär ut sig till påsk. Även pojkarna klär ut sig till påskgubbar och följer med på tiggarstråt.

Detta är en tradition som påminner om att det i svensk folktro var under påsken som häxorna flög till Djävulen på berget Blåkulla.

Att bli utpekad som häxa var något som ända in på 1700-talet kunde leda till att man dömdes till döden och brännas på bål.

Almanackan

Så här ser den svenska almanackan ut för de dagar som har samband med påsken 2009  

Blandad bakgrund 

För att få bakgrund till våra påsktraditioner av idag, måste vi titta bakåt i historien.
Svenskarna var fortfarande hedningar och trodde på asagudarna i Valhall. Kristendomen var över 1000 år gammal när den slutligen kom upp till Norden.
De fester som firades var i samband med naturåret och växlingarna mellan årstiderna. Även efter jordbrukets olika skeden, så väl som när man skulle så som när det var dags för skörden osv.

På 800-talet kom "Nordens apostel" Ansgar, som var en katolsk munk, hit flera gånger för att försöka omvända oss, men det skulle ta flera hundra år innan kristendomen accepterades.
Det var också väldigt svårt att vänja folket av med alla de seder och traditioner som tillhörde den hedniska tiden.

Den katolska kyrkan ville inte gärna skrämma bort de omvända genom att beröva dem allt, därför lät man dem hållas och många bruk fick vara kvar.

Det underlättade också att många hedniska fester ungefär sammanföll med de kristna högtiderna. Vid vintersolståndet hade man exempelvis firat det så kallade vinterblotet. Man vädjade då till den gud som hade makten över solen, att komma tillbaka och skingra mörkret. Även vinterslakten hade avslutats vid samma tid och då var det stor fest som gällde för alla. Denna högtid flyttades ihop med julen.

Lika stor fest var det vid vårdagjämningen då man firade vårblotet som var en stor vårofferfest. Det var med anledning av naturlivets återuppståndelse och det var dags att börja plöja och så. För att jorden skulle ge god gröda så offrade man. Detta, med de flesta av dess seder och bruk, överflyttades till påsken då de kristna firade frälsarens uppståndelse. Att naturens växtlighet återuppstod samtidigt med tiden för Jesus uppståndelse var förstås ett mycket bra och passande samband.

Alla de kristna högtiderna hade nu placerats på bestämda dagar och för att folk skulle komma ihåg alla de nya religiösa festerna och helgondagarna, använde de så kallade runstavar som fungerade ungefär som en almanacka. De var ca 1 meter långa. Man hade samma runstav år efter år och man fick hålla reda på när söndagarna inföll. På 1500-talet kom dock tryckta almanackor varje år.

Sverige var länge katolskt och högtiderna firades efter katolska traditioner. Men så under 1500-talet genomförde Gustav Vasa och Olaus Petri reformationen som gjorde Sverige protestantiskt istället, och därmed avskaffades många katolska seder och nya infördes.

På så vis fick Sverige genomgå många förändringar och det kan som sagt inte varit så lätt för våra förfäder att ställa om sina traditions- och festvanor. Så skedde heller inte riktigt. De olika bruken och den gamla folktron levde kvar och några gör det än idag.

Folk hade nog haft fest hur samhället än förändrats och vilken religion man än haft. Våra traditioner är en salig blandning som härstammar både från judendomen, den katolska och den protestantiska kyrkan, samt den nordiska asatron.

Vi tänker nog egentligen inte på vad som en gång låg till grund för alla traditioner. Redan på 1800-talet, hade den från början allvarliga innerbörden i de flesta traditionerna övergått till skämt.

Inte många vet att exempelvis vår tradition då barnen klär ut sig till påskkäringar härstammar från en tid då man på fullt allvar trodde på häxor och var livrädda för att de skulle göra människorna och djuren illa.

Våra förfäder i bondesamhället hade en nedärvd och invand känsla för det övernaturliga. De levde mycket närmare naturen under svårare förhållanden och med bristande skolgång.

Forskarna har väldigt svårt att härleda var olika vidskepelser och magiska riter kommer ifrån. Många kom till Sverige från Medelhavsområdet med den kristna missionen under den katolska tiden, men man antar också att mycket kommer från den fornnordiska och hedniska tiden.

Vad man säkert vet är att folk var mycket skrockfulla och många traditioner går ut på just skrock.

Påskkäringen åker på sin kvast till Blåkulla

Inte många i vår tid kan ana vilken förskräcklig historia som ligger bakom, när de låter sig själva och sina barn klä ut sig till påskkäringar och med kvast och kaffepanna springa runt i husen och önska glad påsk och förhoppningsvis få lite godsaker och frukt.

Till skillnad från andra gamla seder som man snarare vill lyfta fram på nytt, är det väl en evig tur att de gamla häxprocesserna trots allt sedan länge fallit i glömska för de flesta och att vi numera kan skämta om det. Det finns ju förstås undantag.

Våra påskkäringsseder härstammar från en tid då man på fullt allvar trodde att häxorna med sina trollkonster kunde skada människor och djur. Förklaringen är den att vidskepligheten hade sedan födseln blivit invaggad hos alla och satt väl inrotad i folks medvetande. Varenda en trodde på näcken, älvorna, tomtar och troll och övernaturliga förbannelser, vare sig de var vetenskapsmän eller fattighjon.

Det var på den tiden också en mycket stark djävulstro i kyrkan. Överallt och hur som helst kunde den onda makten dyka upp för att bekämpa Guds verk och allt som var gott.

Speciellt vid påsken som var den största högtiden. Då bjöd djävulen alla sina häxkäringar på hej dundrande fest i Blåkulla, trodde man.

Natten till skärtorsdagen gav de sig av och kom inte tillbaka förrän sent på påskaftonen.

Om vart ordet Blåkulla härstammar ifrån tvistar de lärde. Förmodligen är det samma sak som "Blå kulle" dvs utseendet av en plats långt, långt borta i utkanten, som man endast kan ana i ett blått dis.

Andra förklaringar kan vara några av de nedanstående, som är hämtade från olika ställen på nätet, bl a www.enigma.se där man kan läsa om många olika speciella svenska platser och personer:

• Blocksberg, tyskt berg känt för övernaturliga krafter och tillhåll för häxor och djävulen
• Blå kula = helvetet
• Blå kulla = blå kvinna = dödsgudinnan Hel
• en obekant jungfru som hette Blåkulla
• Blå kulle = densamme som Necken
• Blåkulla = en kvinnliga vattendemon

Det finns många kullar och liknande som man utpekat för Blåkulla. Sedan gammalt är det i Sverige ön Blå Jungfrun i Kalmarsund som är den mest omtalade platsen.

Gömma påskägg

Från barnsben har vi i vår familj alltid på annandag påsk haft för vana att gömma påskägg.

Påskäggen i detta sammanhang är små chokladägg. Alltså inte det stora två-delade pappersägget som man kan fylla med allsköns goder.

Dessa små påskägg kommer i olika glada påskfärger och med olika påskmotiv. Storlek ca 2-3 cm och de smakar alltså jättegott. Ibland är det marcipan, karamell eller nougat, med smaken är inte det viktiga.

Det som betyder något är att de vuxna får lite kul, när de springer runt och gömmer äggen. Samt att barnen har lite roligt när de skall försöka finna dem. Att göra något tillsammans alltså. I vår familj har vi alltid gjort det inomhus, men jag vet att några gömmor sina påskägg utomhus i trädgården.

Flera gånger har det hänt att man långt fram mot pingsten kunnat finna små påskägg som ligger kvar i sitt gömställe. Legat och väntat på att bli upphittade.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

K Ä L L O R
Sofie Loman, Torbjörn Nyström, Ingela Löfström, Johan Ejdestam, JämställdhetsOmbudsmannen mfl

Denna artikel är läst 1778 gånger.