Skrivet av Torbjörn Nyström 2008-07-18 09:56

Traditioner - Svenska traditioner

Förtärandet av kräftor har vuxit till en rituell måltid där man äter kräftorna iförd papphattar och omgiven av kulörta papperslyktor med leende månansikten.

Det finns också en lång tradition att sjunga snapsvisor. Skall man följa traditionen blir det mycket sång på en kräftskiva. Traditionen bjuder nämligen att man skall dricka en snaps per klo.

- Ingenstans dyrkas kräftan så intensivt som i Sverige, skriver kulturhistorikern Jan-Öjvind Swahn i sin bok Majstång, kräftor och Lucia.

Ingen gammal tradition

Att äta kräftor på det här sättet är ingen gammal sed och är inte skapad av naturromantiska känslor.

Under 1700-talet var augusti de informella kalasens gyllene tid. På landbygden varvades det krävande slåtterarbetet med opretentiösa måltider och sällskapsliv. Denna tradition tog sig nya uttryck när bondelandet Sverige blev ett industriland, augustifesterna blev ett socialtbehov.

Kräftorna blev under festerna en sensommar delikatess då sensommar värmen på ett ofördelaktigt sätt inverkade på livsmedel som kött och fisk.

Särskilt ritualerna kring fisket av kräftorna tilltalade människorna. Man begav sig i skymningen ut på sjön med båt och facklor för att lägga ut mjärdar för att i gryningen hämta in fångsten.

Dagen därpå kokades kräftorna med dill, vatten, salt samt andra specialiteter. Därefter kunde kalaset gå av stapeln.

Till kräftorna serverades öl och brännvin. Det fanns också massor av sånger att sjunga till kräftorna för att höja stämningen, därav snapsvisorna.

1800-talet var kräftätandets gyllene tid. Då fanns det gott om kräftor i de svenska vattendragen. I slutet av 1800-talet slog kräftpesten till och det rapporterades om oförklarlig kräftdöd.

Till slut var man helt enkelt tvungen att förbjuda fiske av kräftor. Utom då under ett par höst-månader.

Så uppstod alltså kräftfesten som ett sätt att fira, att det återigen hade blivit tillåtet att fiska dessa läckerheter.

Det rituella kräftätandet som praktiserades i mellersta och södra Sverige var sällsynt i landets norra delar. I Norrland kalasade man på surströmming istället.

Detta ändrades av Fiskeriverket 1994, så nu är det tillåtet att köpa, fiska och äta kräftor året runt. Men kräftfesten i augusti/september lever kvar. Även dagens moderna svensk håller kräftkalas tillsammans med familj och vänner. 

Dagens allmänna kräftfiske 

Det allmänna fisket i stora allmänna vattendrag typ Vättern startar den andra fredagen i augusti, och håller på till den andra söndagen i september.

För kräftfiske i Vättern gäller minimimått på 10 cm från pannspets till stjärtspets. Kräftor under 10 cm ska omedelbart återutsättas.

För kräftfiske i andra sjöar och vattendrag är det vattenägarna själva som själv bestämmer minimimått och fisketid.

Smittspridning har alltid varit ett problem och på grund av kräftpesten är det olagligt att flytta kräftor eller fisk mellan olika vatten utan tillstånd från Länsstyrelsen.

Minska risken för smittspridning

Det finns också en del saker att tänka på för att minimera risken för att sjukdomen sprider sig:

• Desinficera alla kräftredskap och annan utrustning som har varit i kräftvattnet. Detta gör man enklast genom att låta det torka fullständigt, t.ex i bastun i 70 graders värme i 5 timmar eller låta det soltorka i ett par dagar. Det gäller all utrustning såsom båtar, burar, stövlar etc.
• Viktigt är också hur man förvarar bete som kommer från andra vatten. Det bästa är att använda betesfisk från samma vatten man fiskar i. Det går också fint att frysa betet i ett dygn. Då försvinner sporerna.

- - - - - - - - - - - - - - - - - -

K Ä L L O R
Fiskeriverket

Denna artikel är läst 2585 gånger.