Skrivet av Torbjörn Nyström 2008-07-19 00:16
Traditioner - Svenska traditioner
Midsommar - bara ordet får en som upplevt det svenska midsommarfirandet att sucka av längtan.
Midsommardagen infaller vid sommarsolståndet omkring den 21 juni, men i Sverige firas midsommar det veckoslut som infaller närmast den "riktiga" midsommardagen.
Det är en allmän flaggdag, och sedan 1953 är det bestämmt att den skall vara på en lördag mellan 20 juni – 26 juni.
Seden att till midsommar pryda sitt hus med blommor och grönt, är både välkänd och gammal. Unga björkträd sätts ut tillsammans med säsongens blombuketter.
På midsommarafton (således alltid en fredag) klär man gemensamt en midsommarstång, även kallad majstång, med blommor och grönt. Majstången har fått sitt namn av ordet ”maja”, som betyder att löva.
Även flickorna pyntar sig med blommor, framförallt de yngre bär ofta midsommarkrans. Runt majstången dansar man sedan ringdanser och leker traditionella ringlekar såsom "Små grodorna" och "Prästens lilla kråka". Det är också vanligt att lokala folkdanslag bjuder på uppvisningar med dans runt midsommarstången.
Midsommarnatten är fylld av magi och kraft. Naturen är fylld av hemlig magi. Midsommarnatts dagg kan enligt folktro bota sjukdom.
På kvällen är det ofta dans och de moderna rytmerna från diskoteken blandas med mera gammaldags dragspelslåtar från båtdäck, bryggor och logar. Ville man ta reda på vem som skulle bli ens tillkommande så var midsommar en bra tid för detta. En trevlig sed som många fortfarande prövar är att efter dansen plocka och lägga blommor under huvudkudden på midsommarnatten. Om blommorna var av rätt sort och antal och plockade vid rätt tidpunkt så kunde man enligt folktro drömma om ens tillkommande. Vilka blommor man skulle plocka, var beroende på var i Sverige man bodde men gemensamt var att man skulle akta sig för Pionerna.
Midsommarstången kommer ursprungligen från Tyskland, där den hörde hemma i första maj-firandet. Tyskarna, som det fanns gott om i många svenska städer, tog ofta med sig sina seder till det nya landet. Tyskarna upptäckte dock snart att det inte fanns tillräckligt med löv och blommor här uppe i norr för att klä en majstång till första maj. Ville man dekorera en majsstång var man tvungen att vänta på varmare tider vilket så småningom gjorde att den tyska majsstången "förvandlades" till en svensk midsommarstång.
Nuförtiden är det kanske allra viktigaste med midsommarfirandet : maten. Och så självklart att ha en festlig helg då man träffar, släkt, vänner och bekanta.
På midsommarafton dukar man upp med dillkokad nypotatis, sill, gräddfil med hackad gräslök samt jordgubbar med grädde och glass till efterrätt.
Till detta dricker man enligt tradition öl och snaps. Och självklart ingen nubbe utan en genuin snapsvisa.
Det är stor skillnad mellan hur man firar midsommar i Sverige och Jóansøka på Färöarna.
Jóansøka är en vanlig arbetsdag och påminner mycket om det svenska valborgsfirandet. På kvällen så hålls ett tal, sjungs någon allsångsång för att därefter bränna ett bål. Detta försiggår vanligtvis nere på stränderna runt om på öarna. Det blir sällan lika mycket fest som i Sverige, eftersom dagen efter också är en vanlig arbetsdag.
Att fira midsommar på Färöarna har man gjort sedan Vikingatiden. På den tiden var det för att markera sommarsolståndet och att dagarna därefter skulle bli allt kortare.
Jóansøka syftar på Johannes Döparen. Enligt gammal kristen tro var det Jesus och Johannes döparen som delade året mellan sig. Jesus föddes 6 dagar före den 1 januari (25 december) och Johannes 6 dagar före 1 juli (24 juni) enligt de skriftlärda.
Denna artikel är läst 1929 gånger.
| < Föregående | Nästa > |
|---|


















