Skrivet av TN 2008-11-19 12:02

Traditioner - Svenska traditioner

Luciafirandet i Sverige är det enda som man med fog kan kalla för en typisk och unikt svensk sedvänja.

Lucia, som är ett sicilianskt helgon, firas inte alls i sitt hemland och det enda den svenska Lucian har gemensamt med detta helgon är just namnet.

Lucia firas både på officiell nivå och privat. Nästan alla städer korar sin egen Lucia , vilket är en mycket eftertraktad skönhetstitel bland ortens flickor, som sedan blir huvudperson i det Luciatåg som skrider längs samhällens huvudgata. Lucia med sitt följe uppträder också på pensionärshem och sjukhus.

Luciatåget består, förutom av Lucia, också av tärnor, stjärngossar, pepparkaksgubbar och tomtenissar. Det sjungs traditionella luciasånger. Dessutom bjuds på kaffe, lussekatter och pepparkakor.

• Lucian är klädd i en vit dräkt och en krona med ljus på huvudet.
• Tärnorna är flickor i viita dräkter med glitter i håret och ett tänt stearinljus i handen.
• Stjärngossarna är pojkar i vita dräkter med strutar på huvudet och en stjärna på pinne i handen.

Bakgrund

Bakgrunden till Luciafirandet har ingenting med det italienska helgonet Lucia. Istället är Lucia en uppenbarelseform av medeltidshelgonet Sankt Nikolaus. När reformationen nådde Nordeuropa blev kulten av helgon förbjuden, men några, särskilt skolbarnens givmilde skyddspatron Nikolaus, visade sig svårt att avstå ifrån. Tyskarna ersatte då helt enkelt Nikolaus med Jesusbarnet och flyttade utdelandet av gåvor från Nikolaus den 6e december till julen.

Under 1600- och 1700-talet fyllde Jesusbarnet, framställd av en flicka klädd i vitt linne och med ljuskrans i håret, denna roll i Tyskland, liksom i tyska eller tyskpåverkade kretsar i Sverige. Denna jultradition förmådde inte slå rot här i Sverige utan flyttades till Luciadagen. På Luciadagen brukade nämligen svenskarna äta och dricka uppemot sju frukostar i rad för att förbereda sig inför julens fasta, vilken började när solen gick upp på morgonen den 13 december.

På herrgårdar i Västsverige förvandlade man på 1700-talet det tyska Jesusbarnet till en sorts värdinna. Denna värdinna tog då över dagens helgonnamn Lucia som lämpligt nog kommer av latinets lux, ljus. Brännvinet och fläsket ersattes under 1800-talet av en mera spartansk förtäring, nämligen lussekatter och kaffe. Det var först i slutet av 1800-talet som Lucia blev känd i övriga Sverige och det första Luciatågen anordnades i Stockholm 1927.

Lucia firas inte alls i lika stor utsträckning på Färöarna som i Sverige. Det är enbart på skolor och dagis som man anordnar luciatåg.

Och något sådant som fenomenet Lussevaka, känner man inte alls till på Färöarna.

Denna artikel är läst 4008 gånger.