Skrivet av Torbjörn Nyström 2007-12-01 15:23

Traditioner - Svenska traditioner

Nubbe, tut, klar eller pärla

Kärt barn har många namn.

Men varför skålar vi och sjunger till snapsen just i Sverige och i svensktalande delar av Finland?
Vad är den svenska snapsvisans historia?

Informationen nedan är bland annat tagen ur två böcker om svenskarna och dess märkliga vanor. Våra färöiska vänner i Svensk Färöisk Förening uppskattar denna för dem annorlunda tradition och har tagit den till sina hjärtan. De har inga problem att förstå texterna och komponerar gärna egna på färöiska.

Ritual

Det är en tradition, för att inte säga en ritual, att vid de stora högtiderna lyfta glaset i hakhöjd, se varandra i ögonen och klämma i med en snapsvisa för att sedan dricka ur hela eller halva snapsen.

”Kräftor kräva dessa drycker” hävdade Albert Engström i sin valaffisch vid förbudsomröstningen 1922. Han ville att svenska folket skulle rösta NEJ till att införa motboken. Men motboken fortsatte att finnas till.

Motboken infördes stegvis under första världskriget, i vissa områden 1914 och i hela landet 1917. Detta efter ett förslag av läkaren Ivan Bratt (1878—1956).

Svenska folket hade enligt vissa "tappat kontrollen" över drickandet och de styrande i landet krävde att alla inköp av sprit skulle införas i en bok.

Den 1 oktober 1955 avskaffades motboken och alla över 21 år fick köpa hur mycket de ville på Systembolaget.

Motboken fanns faktiskt kvar ända fram till 1992 på Färöarna.

Visserligen var det med stora och väl tilltagna ransoner till var och en, men ändå. Folk som inte betalde sin kvarskatt eller på annat sätt var skyldig staten pengar, kunde inte köpa snaps eller någon annan form för alkohol. Läs mer om det i annan artikel under Färöarna.

Men det är ju inte bara kräftor som kräver en snaps.

Det gör även smörgåsbordet, surströmmingen och ålen vid ålagillet. Och vad vore sillen utan en liten nubbe,en klar eller en pärla.

Unikt svensk

Snapsvisan är inte bara typiskt utan även unikt svensk. Själva skålandet delar vi med många andra kulturer och även vanan att skicka skålen på omgång och att sjunga i samband med skålandet, men snapsvisan som vi sjunger i dag är ändå unik för de svenskspråkiga områdena. Det är bara i Sverige och i svenska Finland som vi fortsätter att skapa och sjunga snapsvisor så som traditionen bjuder, det vill säga en känd melodi med nya ord som passar till snapsarnas ordning.

Vi är dock inte ensamma om vår äldsta repertoar av skålvisor. Dessa har sjungits i flera av våra grannländer och sannolikt har många visor förmedlats från den tyska skålvisetraditionen via de många tyskar som på medeltiden slog sig ner i de svenska städerna, i Bergslagen och längs ostkusten.

Skålvisan Lambo till exempel, som har sjungits sedan 1700-talet, och som fortfarande sjungs i Sverige, har sina rötter i en tysk dryckesvisa från 1559 med den för oss välbekanta lydelsen:

       Er setzt das gleslein für sein mund,
       er trank es aus bis auf den grund,
       Er hat sein dingen recht getan,
       Das underst das sol oben stan.

                       ^{Melodi: Tjofaderittan Lambo}

Traditionsbundna

Svenskar är orubbligt traditionsbundna och de självklara tillbehören till våra traditioner är ständigt mat, dryck och sång. Att vårda en gemensam visrepertoar bekräftar samhörighet.

Finns väl ingen svensk som inte vet vad detta betyder:   Se upp därnere, nu kommer den !

Det är här som våra gamla snapsvisor bevaras och de nya skapas och introduceras, bland människor vars gemenskap bygger på olika slags band med kortare eller längre varaktighet – blodsband, åldersband, bostadsband, arbetsband, politiska band, sociala band,och umgängesband.

Ofta finns det också en historia att berätta i anslutning till snapsvisan, till exempel snapsvisan som ”min farfar lärde mig när jag var fyra år”, eller visan som ”Åke brukade sjunga”.

Men till största del är det studenterna som har förvaltat snapsvise-traditionen och fört den vidare till samhället utanför studentlokalerna.

Komplicerad relation

Säkerligen har även vår komplicerade relation till brännvinet också varit en orsak till snapsvisans starka ställning. Vårt förhållningssätt till rusdrycker är historiskt präglat av ytterligheter. Att den moderna snapsvisans genombrott sammanfaller med motbokens införande kan ju knappast vara en tillfällighet.

Vid den tiden dracks brännvinet med särskild förtjusning och den psykologiska pressen bör ha främjat den viktigaste funktionen som snapsvisorna har; att samlas i gemensam sång innan den eftertraktade drycken skulle avsmakas.

Marknadskrafter

Vid ungefär samma tid började även marknadskrafterna att engagera sig i spridningen av snapsvisor. Sedan 1920-talet har en oöverskådlig mängd snapsvisor tryckts i ett ökande antal snapsviseböcker, spelats in på grammofonskivor och så småningom även på biooch på TV.  Kända artister som Ernst Rolf, Thor Modéen och Evert Taube har hjälpt till att hålla snapsvisetraditionen vid liv.

Numera kan man även ta del av stora vissamlingar och nyskapade snapsvisor via internet där man bland annat utlyser snapsvisetävlingar. Ett av bidragen i 1998 års snapsvisetävling var IT-anknuten. Eller exemplet med fotbollsnubbevisan till VM i Tyskland 2006.

Lägger märke till

Vår vana att sjunga snapsvisor är en egenhet som utlänningar gärna lägger märke till, eftersom motsvarigheten saknas i andra kulturer. För oss blir detta ännu en anledning att hålla traditionen vid liv och vi som bor utomlands vill gärna förmedla vårt arv till våra nyavänner.

Det finns dock få snapssånger på något annat språk än på svenska, men vår mest kända snapssång Helan går har översatts fonetiskt till både engelska och franska, så att vi inte skall framstå som alltför oartiga vid våra fester.
Har du glömt dem så har du dem här:

Helan går,
sjung hopp faderallan lallan lej
Helan går
sjung hopp faderallan lej
och den som inte helan trår
han heller inte halvan får
HELAN GÅR
Sjung hopp faderallan lej

Hell and gore
Chung Hop father Allan Allan ley
Hell and gore
Chung hop father Allan ley
Oh handsome in the hell and tar
Hand hell are in the half and four
Hell and gore
Chung Hop father Allan ley

Elle encore
Siun Gopfa de ralalalala
Et l’encore
Sium gopfa de ralala
Aux dense sous-mines thé élan tare
Annie n’tait elle air à levant fort
Elle encore
Siun gopfa de rala la

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

K Ä L L O R
Christina Mattsson: Från Helan till lilla Manasse – Den svenska snapsvisans historia
Helan Går – Hundrafemtio visor till skålen (Atlantis 2002)

L Ä N K A R
Finlandssvenska Rimakademin - FIRA

Denna artikel är läst 7046 gånger.